August Söderman (1832-1876)

(Johan) August Söderman est un compositeur suédois, né le 17 Juillet 1832, à Stockholm et mort le 10 Février 1876 à Stockholm. Il a été traditionnellement considéré comme le premier compositeur suédois de la génération romantique - si l'on excepte Berwald - , connu surtout pour ses lieder et des œuvres chorales, basées sur le matériel folklorique, et pour sa musique de théâtre, comme la musique de scène pour la pièce de Ludvig Josephson l 'Marsk döttrar Stigs ("Fille du maréchal Stig"), 1866, ou son Svenskt festspel ("Festival de musique suédoise").

Fils du compositeur Johan Wilhelm Söderman (1808-1858), il reçoit sa première formation de son père, puis entre 1847 et 1850 il devient élève de l'Académie royale suédoise à Stockholm, où il étudie le piano avec Jan van Boom et l'harmonie avec Erik Drake, et maîtrise aussi le hautbois et le violon, obtenant rapidement une place dans certains orchestres de la ville. En 1851, il fut engagé par  Stjernström, Directeur musical d'un théâtre, fonction qu'il occupe depuis plusieurs années. Il y composa et arrangea diverses musiques et effectua de nombreuses tournées dans les pays scandinaves.

En 1856-1857, il étudie le contrepoint au Conservatoire de Leipzig avec Hans Richter, dans une culture musicale qui portait l'empreinte de Mendelssohn, il s'est familiarisé avec la musique de Robert Schumann, et aussi avec celle de Richard Wagner. À son retour à Stockholm, il a travaillé comme chef d'orchestre du théâtre, et à l' Opéra Royal de Suède comme maître de chapelle puis chef d'orchestre assistant de Ludvig Norman, un poste qu'il occapa pratiquement jusqu'à la fin de sa vie.

Il a écrit plusieurs opérettes (Essayez d'abord du diable, 1856) et musique de scène pour environ 80 pièces de théâtre, comme une traduction suédoise de Schiller de Die Jungfrau von Orléans ("La Pucelle d'Orléans"). Son influence peut être détectée dans la musique des compositeurs romantiques suédois plus tardifs, Hugo Alfvén et Wilhelm Peterson-Berger .

Söderman n'avait que 44 ans quand il est mort. Sa musique est pratiquement inconnue en dehors de la Suède.



Oeuvres


Orchestre

Konsertuvertyr i F-dur, 1855?-68
Chariveripolka, 1848
Intermezzo (Sjömansliv), 1850-tal
Burlesque, 1855
Scherzo (skiss), 1856
Svenskt festspel, 1858, ursprungligen uvertyr till Några timmar på Kronoborgs slott o Orleanska jungfrun
Svenska folkvisor och folkdanser, möjl identisk med Nordiska folkvisor och folkdanser, tryckt postumt 1897
Festmarsch, 1869
Bellmansmelodier, tryckta 1870
Sorgmarsch c-moll, 1871
Karl XV:s sorgmarsch e-moll, 1872
Festpolonäs i A-dur, 1873
Festmarsch i Ess-dur, 1873


Musique de chambre

Pianokvartett i e-moll, 1856


Piano

Fantasier à la Almqvist, 1868
Tscherkassisk dans, 1871


Musique religieuse

Katolsk Messa [Missa solemnis], solo vv, 4vv, orch, 1875, vs (1881)
Andeliga sånger [Spiritual Songs], 4vv, org (1872)
Du går, Guds lamm, du milda
Guds Hus
Herre Kär
Lovsång
O Guds lamm
Pingstpsalm


Choeur et orchestre

An die Freude (Friedrich von Schiller), f manskör o ork, 1859
Tempelsalen (E Wallmark, f manskör o ork), 1863
Die Wallfahrt nach Kevlaar (Heinrich Heine) för baryton, kör o ork, 1859-66
Kantat till firande at Carolinska universitetets tvåhundraårsjubileum (E W Lindblad) f soli, manskör o ork, 1868
Signefills färd (Ludvig Josephson) f soli, bl kör o ork, 1869
Das Heidelberger Fess (de:Friedrich von Hagedorn) för bas, manskör och piano, 1869
Hjertesorg (Karl Wetterhoff) sopran, blandad kör o orkester, 1870, instrumenterad av Ludvig Norman
Andeliga sånger för blandad kör och orgel, tryckt 1872
Katolsk messa för soli, blandad kör och orkester 1875


Choeur a cappella

Ur Idyll och epigram (Johan Ludvig Runeberg), tryckt 1869
När den sköna maj med sippor kommit
Mellan friska blomster genom lunden
Minna satt i lunden
Sex visor i folkton, tryckt 1873
1. Jungfrun gick åt lunden, den sköna
2. Det står en älsklig blomma
3. Min vän är den bästa
4. Och blomstren de dofta
5. Och jungfrun gick sig åt lunden
6. Pojkar och jäntor ta'n nu i ring
Manskör a cappella [redigera]
Längtan (Herman Sätherberg), 1855
Nordiska folkmelodier, tryckt 1865
Ett bondbröllop (Richard Gustafsson), tryckt 1868
Bröllopsmarsch
I kyrkan
Önskevisa
I bröllopsgården
Tre visor i folkton, 1870
Tre sånger av Emil von Qvanten och Zacharias Topelius, tryckt 1871
Dikter av Zacharias Topelius, tryckt 1872
Lovsång, (Ps. 117), tryckt postumt 1886
Sjung, sjung (Zacharias Topelius)
I månens skimmer (Emil von Qvanten)
Nog minns jag hur det var (Onkel Adam)
Suomis sång (Emil von Qvanten)
Klang, min vackra bjällra (Zacharias Topelius)
Skjøn Jomfru! (Adam Gottlob Oehlenschläger)
Og jeg vil ha'e mig (Claus Pavels Riis)
(se även Digte og Sange under Solosånger)
Damkör a cappella [redigera]
Englarnes hem (Oscar Wijkander), tryckt 1875
(se även Digte og Sange under Solosånger)


Chant à voix seule

C:a 65 sånger
Flickan i skogen (Emil von Qvanten), tryckt 1854
Majvisa
Blomman
Serenad: Bönen
Till en liten fågel
Vaggvisa
Rosenknoppen
Jungfrun i rosengård
Jungfrun i det gröna
Ich hab' im Traum geweinet
I dunkelgröna skogar
Så glad och lycklig
Romance
Ojämnt delat
Tankar på min egen lycka
Hin Ondes lärspån, 1856 (även som duett)
Heidenröslein (Heinrich Heine) 1856-57
Im wunderschönen Monat Mai (Det var i maj, den sköna maj)
Lieb Liebchen leg's Händchen auf's Herze mein
Ballade
Volkslied - Enfleh' mit mir (Kom fly med mig)
Lehn deine Wang an meine Wang (O lägg din kind intill min kind)
Ich hab dich geliebet und liebe dich noch
Deine weissen Lilienfinger (Kunde än en gång jag kyssa)
Volkslied
Mädchen mit dem roten Mündchen
Tannhäuser, ballad med orkester (Emanuel Geibel), 1856
Die verlassene Mühle / Qvarnruinen, ballad med orkester (A F A Schnetzler), 1857
Den Arme Peter, ballad med orkester (Heinrich Heine), 1857
Der Hans und die Grete tanzen herum
In meiner Brust da sitzt ein Weh
Der arme Peter wankt vorbei
Visa ("Nu klär sig våren")
Du är min ro
Värfningen (Der Landsknecht), sångcykel (de:Heinrich Reder), 1859
1 Försmådd kärlek
2 Klagan
3 Värfningen
4 I striden
5 Afskedet
6 Grafven
Hymn (Ernst Wallmark), 1863
Tre ballader, tryckta 1871
Trollsjön / Der Mummelsee (Aloys Schreiber), 1869, instrumenterad av Ernst Ellberg
Trogen i döden / Treuer Tod (Theodor Körner), 1869
Havsfrun (Bernhard Severin Ingemann), 1855, instrumenterad 1861
Flyg ej undan
Serviska folksånger (Johan Ludvig Runeberg), tryckta 1871
Vad vill jag?
Du är min egen
Önskan
Mitt älskade lilla sockerskrin
Kung Heimer och Aslög (Frans Hedberg), ballad med orkester, ca 1870, tryckt postumt 1883, instrumenterad av Richard Henneberg, 1896, o Hugo Alfvén, ca 1909
Afton, huru skön
Solveigs vuggevise (ur Per Gynt) (Henrik Ibsen), 1870
Digte og sange 1-2 (Björnstjerne Björnson), 1872-73
Tærnernes sang (Ur Halte-Hulda) för fyrstämmig damkör och piano
Killebukken (Ur Arne) solosång
Træet (Ur Arne) solosång
Kåres sang (Ur Sigurd Slembe) för barytonsolo och manskör
Tag imod kransen (Ur Fiskerjenten) solosång
Synden, døden (Ur Sigurd Slembe) solosång
Bryllupvise, för fyrstämmig damkör och piano
I ungdommen, för blandad kör och piano
Prinsessen, solosång
Dans! ropte felen (Ur En glad gut) solosång
Ingerid Sletten (Ur Arne) solosång
Den hvide, røde rose, solosång
Lokkeleg (Ur En glad gut) blandad kör
Tre tyska visor i folkton, troligen slutet av 1860-talet, tryckta 1875
Schönste Rose fall nicht ab (Skönsta ros, o hör på mig)
Mutter, ach Mutter es hungert mich (Moder, ack moder, min klagan hör)
Es fiel ein Reif in Frühlingsnacht (En vårnatt föll en frost så kall)
Två sånger (Henrik Wergeland), tryckta postumt? 1876
Norsk kjærlighedssang
Det förste haandtryk
Der schwarze Ritter, ballad med orkester (Ludwig Uhland), 1874, klaverutdrag redigerat av Emil Sjögren, tryckt 1886, instrumenterad efter Södermans skiss av Johannes Peter Carstensen, 1874, o Ernst Ellberg.
Sjung för mig
Jag håller dig så kär
Min flamma
Till Lilli (version 1 & 2)
På den röda älvens botten
Nachts


Musiques de scène

Urdur eller Neckens dotter, operett (J Granberg). Helsingfors 1852
Zigenarhövdingen Zohrab, operett (libretto?) Göteborg 1854
Hin Ondes första lärospån, operett (E Scribe / F Arlberg), 1856
Erik XIV, skådespelsmusik (J Börjesson). Åbo 1852
Regina von Emmeritz, skådespelsmusik (Zacharias Topelius), Helsingfors 1853
Soldatvisa
Guldkorset, skådespelsmusik (H Mélesville / N Brazier), 1857
Några timmar på Kronoborgs slott, skådespelsmusik (Oscar Fredric), 1858
Torkel Knutsson, skådespelsmusik (Bernhard von Beskow), 1862. musiken komp tillsammans med Ludvig Norman o A Randel
Dagen gryr, skådespelsmusik (Frans Hedberg), 1863
Folkungalek, skådespelsmusik (Ludvig Josephson), 1864
Fiesco, skådespelsmusik (Friedrich von Schiller), 1865
Bröllopet på Ulfåsa, skådespelsmusik (Frans Hedberg), 1865
Bröllopsmarsch
Marsk Stigs döttrar, skådespelsmusik (Ludvig Josephson), 1866
Uvertyr
Orleanska jungfrun, skådespelsmusik (Friedrich von Schiller), 1867
Uvertyr, se ovan under Svenskt festspel
Peer Gynt, skådespelsmusik (Henrik Ibsen), komponerad 1870, ej uppförd, klaverutdraget tryckt postumt 1895, partituret förkommet
Richard III, skådespelsmusik (William Shakespeare), 1872
Vid riksgränsen, skådespelsmusik (Frans Hedberg), 1873
Karl Folkunge, skådespelsmusik (Lorentz Dietrichson), 1874


Operas

Fiskarflickan (J F Kjellstrand), 1853
Zigenaren (J Stjernström), 1857
Harald och Anna (J Ling), 1857
Alfsol (Ludvig Josephson), 1862
Esmeralda (F Arlberg), 1869;
Irene, utan årtal

Un CD intéressant pour un compositeur intéressant, un suédois avec des relents wagnériens.

Complètement inconnu, dommage !

Avec sa Katolsk Mässa (Messe catholique), je pensais écouter une belle messe romantique (composée en 1875, c'est une des dernières oeuvres du compositeur). Mais non, c'est une oeuvre ennuyeuse, d'ailleurs certainement en avance sur son époque car on la croirait du 20ème siècle !). Et la cantate qui complète le CD : Vallfarten till Kevlaar (le Pélerinage à Kevlaar), pour baryton, choeur et orchestre est presque aussi ennuyeuse. Je suis déçu par ces oeuvres vocales de Söderman, alors que ses oeuvres orchestrales m'avaient beaucoup plu.

Tu es incorrigible mon bon Joachim.  Peut-être as-tu raison à propos de ces oeuvres que je n'ai jamais écoutées mais j'ai l'impression que peu importe ce que tu écoutes...le compositeur, l'époque...tu t'ennuies si ce n'est pas de forme romantique. 

Un compositeur qui mériterait à être plus connu,
mais certainement éclipsé par d'autres tel que Mendelssohn, Brahms…
Il n'avait que 24 ans lorsqu'il écrivit cette pièce.

Piano Quartet in E-minor (1856)

1: Allegro moderato 00:00
2: Scherzo vivo 07:55
3: Andante, quasi allegretto 11:21
4: Finale, allegro 19:04

Per Sandklef, violin,
Gideon Roehr, viola
Åke Olofsson, cello
Carin Gille-Rybrant, piano

Un beau quatuor, en effet

De ce que j'ai écouté de Söderman jusqu'à présent, sa musique instrumentale me plaît nettement plus que sa musique vocale !

J'ai écouté hier une messe de ce compositeur (dont je ne me souviens pas du titre),
je ne l'avais pas trouvé extraordinaire.