Forum sur la musique classique
 
AccueilAccueil  RechercherRechercher  S'enregistrerS'enregistrer  Connexion  
Le deal à ne pas rater :
Cartes Pokémon 151 : où trouver le coffret Collection Alakazam-ex ?
Voir le deal

 

 Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)

Aller en bas 
AuteurMessage
joachim
Admin
joachim

Nombre de messages : 27166
Age : 78
Date d'inscription : 19/08/2006

Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) Empty
MessageSujet: Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)   Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) Empty2008-07-26, 19:48

Olof Wilhelm Peterson-Berger est un compositeur et journaliste suédois, né le 27 février 1867 à Ullånger (en Ångermanland) et mort le 3 décembre 1942 à Östersund.

Après des études à l'école primaire de Burträsk en 1885, il passa ses examens scolaires à Umeå, qu'il suivit avec un diplôme d'organiste du Conservatoire royal de musique de Stockholm en 1889, avant de se perfectionner à Dresde avec Hermann Kretschmar.
Puis (1890) il retourne à Umeå comme professeur de musique et de langue, et, de 1892 à 1894, de nouveau à Dresde en tant que professeur. En 1895 il retourne en Suède et compose ses premières œuvres, puis se tourne vers la critique musicale pour le quotidien suédois "Dagens Nyheter" pratiquement sans interruption de 1896 à 1930.
Volontiers provocateur, il est respecté et redouté par l'ensemble de la profession même si rapidement ses conceptions musicales conservatrices le font s'opposer à ses jeunes contemporains nordiques Jean Sibelius, Carl Nielsen, Wilhelm Stenhammar ou Hugo Alfvén.
Influencé par August Söderman, Edvard Grieg et surtout Richard Wagner qu'il admire, il traduit nombre des textes de ce dernier, notamment celui de l'opéra Tristan et Isolde. Il met également de nombreux poèmes de Friedrich Nietzsche en musique.
En 1921, il est reçu membre de l'Académie royale de musique de Suède. En 1927, il travaille à l'Opéra royal de Stockholm avant de s'installer sur l'île de Frösö (Jämtland) en 1930, où il meurt à Östersund le 3 décembre 1942.

Entre temps, en 1936, il avait effectué une tournée en Norvège puis aux États-Unis.

Ses œuvres consistent en 5 drames musicaux (Lyckan, Ran, Arnljot, Domedagsprofeterna, Adils et Elisiv), 5 cantates, 5 symphonies (Baneret, Sunnanfärd, Same-Ätnam, Holmia, Solitudo), 1 concerto pour violon, d'autres musiques orchestrale (Orientalisk dans, Majkarneval i Stockholm , etc.), musique vocale (plus de 100 mélodies solo, env. 50 mélodies pour chœur mixte, etc.), musique pour piano (plus de 100 pièces pour piano et arrangements de musique populaire), musique de chambre (3 sonates pour violon, etc.), etc.

Outre ses ouvrages symphoniques et ses opéras, il a composé plus de 80 chants populaires basés notamment sur des poèmes d'Erik Axel Karlfeldt, dont Aspåkerspolska.

Ses oeuvres pour piano, en particulier ses Frösöblomster (1896) et ses mélodies réunies dans ses séries de Svensk Lyrik ont largement contribué  au mouvement nationaliste suédois.


Œuvres principales

Symphonies

Symphonie n° 1 Baneret (la bannière), en si majeur (1889-90)
Symphonie n° 2 Sunnanfärd (Voyage vers le sud), en mi bémol majeur (1910)
Symphonie n° 3 Same-Ätnam (Laponie), en fa mineur (1913-15). Cette symphonie a été crée en 1927 aux États-Unis par Leopold Stokowski à la tête de l'Orchestre de Philadelphie
Symphonie n° 4 Holmia (Stockholm, en latin) en la majeur (1929)
Symphonie n° 5 Solitudo (Solitude), en si mineur (1932-33)


Autres œuvres avec orchestre

Orientalisk dans (danse orientale) (1890)
Majkarneval i Stockholm, ouverture (1892–3)
Förspel till Sveagaldrar, ouverture (1897)
Suite pour orchestre "I somras" (Dernier été) (1903)
Romance pour violon et orchestre en ré mineur (1915)
Suite pour orchestre "Earina" (Printemps) (1917)
Suite pour orchestre Italiana (1922)
Concerto pour violon et orchestre en fa mineur (1928)
Törnrosasagan [Conte de la Belle au bois dormant], suite (1934) [basée sur Lyckan];
Ur Frösöblomster, suite pour petit orchestre (1934)
Orchestration des danses norvégiennes op 35 de E. Grieg (1931)
Arrs. by other hands of 47 pieces for orch, 65 for military band, 9 for 1v, military band


Musique de chambre

Sonata no.1, e, op.1, vn, pf, 1887;
Bolero, Cantilena, vn, pf, 1888;
Melodi, F, vn, pf, 1889;
Preludium, 2 vn, 1889;
Berceuse, vc, pf, 1891;
Lyrisk sång, vn, pf, 1895;
Suite, op.15, vn, pf, 1896;
3 melodier ur Frösöblomster, vn, pf (1904);
Irmelin Rose, vn, pf (1909);
Serenad ur 4 danspoem, vn, pf (1909);
Sonata no.2, G, vn, pf, 1910;
Melodi, d, vn, pf, 1916;
En visa utan ord [A Song without Words], vn, pf, 1916;
5 sånger, vn, pf (1917) [from songs];
Danslek ur Ran [Dance Game from Ran], org/hmn (1922);
Vid Frösö kyrka, org/hmn (1923);
Gratulation ur Frösöblomster, vn, pf (1923);
Canzone, Melodia, vn, pf (1952);
Preludium, Intermezzo, 2 vn (1952)


Piano

En herrskapstrall [A Genteel Tune], 1883;
Valse burlesque, 1886; Canzonetta, 1888, arr. vn, pf (1925);
Valzerino, 1892;
Vikingabalk [Viking Code], pf/pf duet, 1893;
Brudmarsch [Bridal March], 1895;
Damernas album [Ladies’ Album], op.6, 1895;
Tonmålningar [Tone Pictures], op.13, 1896;
Frösöblomster, op.16, 1896;
6 låtar [6 Melodies], 1897;
Invention a 2 voci, 1897;
Glidande skyar [Gliding Skies], 1897;
Inledning till festspelet Sveagaldrar (1897);
Stjärngossarna [The Star Boys], 1897;
Norrländsk rapsodi, 1898;
4 danspoem, 1900, Serenad arr. vn, pf (1909);
Frösöblomster: ny samling [Frösö-Flowers: New Collection], 1900
I somras [Last Summer], 1903;
Ur sagospelet Lyckan (1903);
Scener och motiv ur Ran (1904);
Danslek ur Ran [Dance Game from Ran] (1906);
Dalmarsch (1906);
Kung Junis intåg, 1907;
Sånger [from songs], 2 vols. (1907, 1913);
Färdminnen [Travel Memories], 1908;
Ur Arnljot (1909); Böljebyvals (1909);
Frösöblomster III:
I Sommarhagen, 1914;
3 albumblad i dansform, 1917;
Earina [Spring], 1917;
Vallåt [Herding Melody], 1917;
Ur Domedagsprofeterna (1919);
September, 1920;
Italiana, 1922;
Ingrid och Ulf Tufvessons bröllop (1922) [from Ran];
3 nya dans-poem, 1914–23
Anakreontika I, 1922–3;
3 tondikter, 1924–6;
Solitudo, 1932;
På fjället i sol [On the Mountain in the Sunshine], 1932;
Anakreontika II, 1935;
Mirres menuett (1952)


Opéras

Ran (1900)
Lyckan (Le Bonheur) (1903)
Arnljot (1909)
Domedagsprofeterna (Les prophètes du Jugement dernier) (1917)
Adils och Elisiv (Adils et Elisiv) (1924)


Musique vocale avec orchestre

Florez och Blanzeflor (O. Levertin), 1v, orch, 1898;
Älven till flickan [The River to the Girl] (Rydberg), 1v, orch, 1899;
Skogsrået [The Wood Spirit] (Rydberg), B-Bar, orch, 1899;
Gullebarns vaggsånger [The Cradle Songs of Darling Children] (V. von Heidenstam), Mez, orch, 1913;
Til Majdag (Jacobsen), 1v, orch, 1926;
Serenata (Nyblom), Mez/Bar, orch, 1932;
Det lysned i skoven [It dawned in the forest] (Moe), Mez/Bar, orch, 1934;
Höstsång [Autumn Song] (Heidenstam), 1v, orch, 1936
Orchestration of P. Heyse: Dyvekes sange (Drachmann), 1923


Choeurs

Österländsk dansscen (Peterson-Berger), S, T, chorus, 2 pf, 1892;
5 dikter ur Arne (B. Björnson, trans. Peterson-Berger), 1891–3;
Hvile i skogen [At Rest in the Forest] (J.S.C. Welhaven), 1894;
6 sånger (E.J. Stagnelius, C. Snoilsky, Peterson-Berger, Swed. trad., M.Y. Lermontov, trans. Peterson-Berger), 1891–4; Album (J.P. Jacobsen, H. Nyblom, Welhaven, Björnson), 8 songs, op.11, 1890–94;
10 sånger (Peterson-Berger, P.D.A. Atterbom, J. Moe, Welhaven, E. van der Recke, Björnson, Nor. and Russ. trad., trans. Peterson-Berger), 1892–5;
Vårsång III [Spring Song III] (Peterson-Berger), 1895
Sveagaldrar (cant., Peterson-Berger), solo vv, chorus, pf/orch, 1897;
Dalmarsch (E.A. Karlfeldt), unison, pf and vn ad lib, 1902, arr. pf, 1906;
I Mora (Karlfeldt), unison chorus, pf, 1903;
Finsk idyll (J.L. Runeberg), 3 songs, Bar, 4 solo vv, male chorus, 1903;
Norrlandsminnen [Norrland Memories] (Peterson-Berger), unison/partsong, 1906;
Fjällvandrarsång [Mountain Wanderers’ Song] (G.W. Bratt), 1907;
Bröllopssång [Wedding Song] (K.E. Forsslund), T, Bar, chorus, org, 1909
Svensk frihetssång (after Bishop Thomas), unison, pf, 1910;
Sorgehymn vid August Strindbergs bår [Funeral Hymn at Strindberg’s Bier] (E.W. Hülphers), T, male vv, 1912;
Riddargossarnas sång [Song of the Knight Boys] (K.G. Ossiannilsson), unison, 1912;
De tysta sångerna [The Silent Songs] (Karlfeldt), T, male vv, 1914;
Aubade ur Domedagsprofeterna (Peterson-Berger), Bar, SSAATTBB, orch, 1916;
Norrbotten (cant., A. Carlgren), solo vv, chorus, pf/orch, 1921
Kantat vid Umeå stads 300-årsjubileum (Peterson-Berger), solo vv, chorus, vn, org, pf, military band/pf, 1922;
Kantat vid Kungliga Teaterns i Stockholm 150-årsjubileum (Peterson-Berger), solo vv, chorus, orch/pf, 1922, rev. 1935–6;
Irmelin (Jacobsen, trans. Peterson-Berger), mixed vv, 1927, arr. T, male vv (1934);
Aspåkerspolska (Karlfeldt), 1927;
När jag för mig själv i mörka skogen går [When I walk alone in the dark forest], 1927;
Som stjärnorna på himmelen [Like the Stars in the Firmament], 1927
Jungfrun under lind (Recke, trans. Peterson-Berger), 1927;
Brudsviten hälsar Elisiv [The Bridal Suite Greets Elisiv] [from opera] (Peterson-Berger) (1927);
Soluppgång [Sunrise] (cant., Peterson-Berger), S, B, 4 solo vv, boys’ chorus, chorus, orch/pf, 1929;
Jämtlandssången [Song of Jämtland] (Peterson-Berger), unison, pf, 1931;
Danslek ur Ran [Dance Game from Ran] (Peterson-Berger), chorus/(chorus, pf) (1931), arr. male chorus (1941);
Svensk medborgarsång [Swed. Civic Song] (Peterson-Berger, after Bishop Thomas), unison, orch, 1934;
En Stockholms-sång (J. Bergman), unison, 1935
Fansång [Banner Song] (Peterson-Berger), 1936;
Idrottssång (Peterson-Berger) (1937);
Kör ur Arnljot (Peterson-Berger), male vv (1944);
Anne Knutsdatter (C.P. Riis, after Nor. trad.) (1950);
Kan det tröste [May it console] (C. Winther) (1950);
Les compagnons de la Marjolaine (trad.) (1950);
Skogssång [Song in the Wood] (A.T. Gellerstedt) (1950);
Solefallssång [Sunset Song] (N. Rolfsen) (1950);
Stämning [Mood] (S. Elmblad) (1950);
Jämtlands sångarförbunds hembygdshälsning [The Jämtland Union of Singers’ Greeting from their Native Place], male vv (1953)


Quatuors vocaux d'hommes

En fjällfärd [A Mountain Journey] (Peterson-Berger), 1893;
Husarvisa [Hussar Song], 1894;
5 sånger (G. Fröding, A.V. Rydberg, Runeberg, Swed. trad.), 1895–6;
Guldfågel [Golden Bird] (Snoilsky), 1903;
Juninatt (Lermontov, trans. Peterson-Berger), 1903;
Killebukken [The Lamb] (Björnson), 1903;
I furuskogen [In the Pine Forest] (Nyblom, trans. Peterson-Berger), 1903;
Stämning [Mood] (Jacobsen, trans. Peterson-Berger), 1903;
Hyllning till Jämtland [Homage to Jämtland] (Peterson-Berger), 1910
Hembygdshälsning (Peterson-Berger), 1911, arr. unison chorus;
4 dikter (Karlfeldt), 1911–12;
Sommarkväll [Summer Evening] (Prince Wilhelm), 1912, arr. chorus; Asra (H. Heine, trans. Peterson-Berger), 1912;
Gillets skål [A Toast to the Guild] (J.W. Dumky), 1913;
Dalslands hembygdssång (T. Arne), 1916, arr. unison/partsong;
Jutta kommer till Folkungarna [Jutta Comes to Folkungarna] (V. von Heidenstam), 1922;
Kompankörer (Karlfeldt), 1924


Mélodies à 1 voix et piano

3 sånger (Jacobsen, Recke), 1887;
Aftonstämning [Evening Mood] (D. Fallström), 1888;
Och riddaren drog uti österland [And the knight went to the east] (A. Strindberg), 1892;
4 visor i folkton [4 Folk Ballads], op.5, 1892;
Jämtlandsminnen [Jämtland Memories] (Peterson-Berger), op.4, 1893;
Ur minnesångarna i Sverige (Atterbom), op.7, 1895;
2 orientalske sange (H. Drachmann), op.8, 1895;
3 sånger (Recke, trans. Peterson-Berger), op.10, 1895;
Ur en kärlekssaga [From a Love Story] (Peterson-Berger, after G. Walling), op.14, 1896
2 dikter (B. Mörner), 1896;
2 sånger (Moe, trans. Peterson-Berger, Nyblom), op.9, 1895–6;
Marits visor [Marit’s Songs] (Björnson), op.12, 1896;
Mor Britta [Old Britta] (F.A. Dahlgren), 1898;
5 Dichtungen (F. Nietzsche), 1901;
3 sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), Bar, pf, 1909;
Vainos sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909;
4 Gedichte (Huch), 1910;
Svensk lyrik, serie I (Heidenstam, Levertin, Fröding, Rydberg), 6 vols., 1896–1913;
Frukttid (A. Österling), 1915;
2 orientaliska fantasier (H. Heine), 1923
Svensk lyrik, serie II (Karlfeldt), 7 vols., 1900–28;
Svensk lyrik, serie III (Strindberg, Österling, B. Bergman, Fröding), 6 vols., 1911–24;
3 andliga sånger av G***** [3 Sacred Songs of G*****], 1924;
2 romantiska visor (J.W. von Goethe, B. Bergman), 1932

Arrangements

O. Bull: Saeterjentens söndag, vn, pf, 1891;
20 jämtpolskor [collected by S. Sahlin], 2 vn, 1902;
Jämtlandssången [trad. bridal melody], 2 vn (1932)
E. Sjögren: 10 romanser, (piano) 1896;
Svensk folkmusik, (piano) 2 vols., 1906


Ecrits

Essays on music in Dagens nyheter (1896–1936)
Svensk Musikkultur (La Culture musicale suédoise) (1911)
Richard Wagner som kulturföreteelse (Richard Wagner en tant que phénomène culturel) (1913)
‘The Life Problem in Wagner’s Dramas’, MQ, ii (1916),
‘The Wagnerian Culture Synthesis’, MQ, vii (1921),
P. B.-recensioner (Stockholm, 1923) [selected criticism]
‘Beethoven aus Römischen Horizont’, Die Musik, xvii (1924–5),
Melodins mysterium (Stockholm, 1937)
Om musik, ed. T. Fredbärj (Stockholm, 1942)
Minnen, ed. T. Fredbärj (Uppsala, 1943)
Från utsiktstornet, ed. T. Fredbärj (Östersund, 1951)


Traductions

Richard Wagners skrifter i urval (Stockholm, 1901)
P. Quinault: Armida, 1907–8, unpubd
R. Wagner: Tristan och Isolde (Stockholm, 1908)
G. Keller: Romeo och Julia från byn (Stockholm, 1919)
Also translations of works by Nietzsche
Revenir en haut Aller en bas
 
Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)
Revenir en haut 
Page 1 sur 1
 Sujets similaires
-
» Ernest Bryson (1867-1942)
» Wilhelm Berger (1861-1911)
» Wilhelm Georg Berger (1929-1993)
» Wilhelm BAUMGARTNER (1820-1867)
» Gustaf Wilhelm Hägg (1867-1925)

Permission de ce forum:Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum
Toutes les musiques du monde :: Musique classique :: Les compositeurs-
Sauter vers: